Tic Toc Tic Toc , Liemannen bankar på dörren
Hej på alla bloggfantaster
Var ju som bekant hos doktorn föregående Tisdag där vi pratade rent allmänt men också att jag är väldigt svag i kroppen och på grund av det kan de inte sätta in någon behandling och sen dess så jag väl sovit bort dag för dag och risken att maten i kylskåpet ska ta slut är obefintlig för mat får jag inte i mig alls alternativ väldigt små portioner.
Smärtan som finns inombords skrev jag om i förra inlägget och inget har hänt där utan jag fortsätter att knapra tabletter och på grund av detta så fattade jag inga misstankar när Doktorn ringde i Måndags förmiddag om att de ville komma ut och hälsa på under Tisdagen vilket de också gjorde.
Vi sitter där lugnt och stilla och jag får berätta hur jag känner ,dels mig men också hur jag uppfattar Doktorn från SöS och Personalen från SAH i Nacka och på den frågan var ju svaret bara beröm och som jag sa till Per(en av doktorerna på hembesöket) så har jag det förtroendet för Gisella på SöS att hon lika gärna kunnat vara min mor.
Troligtvis var det svaret något i stil med vad han ville höra för vi gled sakta in på mig som person, hur mycket jag tänkt på sjukdomen under loppets gång och vad allt betyder med mera och det hela brast för mig när vi kom in på barnen och om jag tänkt på att spela in någon film eller skriva brev som de tillexempel får öppna vid specifikt datum.
Här kunde jag inte hålla mig utan tårana tog överhanden så jag reste på mig och gick in i sovrummet, efter några minuter så kom Per in och frågade om det var ok att han och jag pratade så kunde frugan prata med den andra doktorn ute i vardagsrummet och som av en händelse så var den doktorn av det kvinnliga könet...
När vi pratat en stund så bestämde vi oss för att gå ut och prata allihopa tillsammans och där kom ju då frågorna som man absolut vill slippa och de är ju i stil med har ni planerat något för barnen?, hur har ni tänkt er framöver, vill jag vara hemma i min säng eller vill jag vara på annan plats sista tiden? osv osv.
Barnen vet ju att jag är sjuk och accepterar att jag ligger i sängen men frågan är ju hur mottagliga de är för mer konkret information , särskilt då Engla som är den äldre av de 2 virvelvindarna och det är ju jättesvårt, jag har ingen aning om det kommer ta 3 dagar - 3 veckor eller 3 månader eller kanske tom 1 år och att berätta en sak för tidigt kanske sätter igång väldiga funderingar och mer förstör än hjälper, svår situation helt klart.
Vänder man på paketet så är ju också frågan om jag vill ligga i sängen 1 år och bara ha ont ont ont , det livet ska ju vara drägligt isåfall men man kan kanske inte beställa eller avbeställa såna saker.
I dag Onsdag eftermiddag kom en doktor hem från SAH med en madrass under armen som var snarlik Tempurmadrassen.
Den ska iallafall passa utmärkt till patienter med svåra smärtor och göra det lättare att sova. ska testa den nu och fram till Måndag men första timmen så verkar den helt ok iallafall
På fredag så kommer doktorn och monterar in en morfinpump som jag ska släpa med mig, vet inte exakt hur stor den är men halv tegelsten kanske är nära sanningen.
Jag försöker också jobba igång magen för den verkar ha lagt av lite före allt annat och borde diskas för tjuvstart.
Kroppen behöver näring vilket jag försöker ge den men får jag inte i mig något så blir det svårt men jag har beställt hem några små handgranater som funkat tidigare och får hoppas att de funkar lika bra denna gång.
Så ....15 kilo Muskler och fett sökes febrilt och det skulle jag gärna vilja toppa med hyffsad motion så kanske jag kan ta tag i det här igen för vad jag förstår så är det här problemet ligger.
Nog om mig nu för i kväll
Även om det sägs en sak så ska jag se till att det blir något helt annat av det hela!
Gokväll
Kämpa kämpa kämpa! Jag blir alldeles kallsvettig när jag läser om vad du går igenom, det går inte att fatta ens i min vildaste fantasi vilket helvete du och familjen har. Jag hoppas att du får lite kraft så man kan sätta in någon behandling igen. Annars finns det inga ord. Jag har följt din blogg ett tag nu, men aldrig kommenterat innan, men idag känner jag att jag måste. Ingen kan bära er smärta, men jag hoppas at du kan bli lite uppmuntrad av att se att jag tänker på er och att det du skrivit berör mig. Kramar!
Hej Johan! Önskar jag haft några superkrafter så skulle jag komma och fixa skiten... Nu får du ha superkrafter själv och kicka cancer-ass. Vi finns här hela tiden, du är inte ensam. Skickar kramar till dig och familjen.
Har också följt din blogg ett tag och tänker alla stödjande tankar jag har. Du verkar vara en toppenpappa och make. Det är häpnadsväckande med allt du gjort för- och med din familj trots din mycket svåra sjukdom. Du verkar ha en massa kämpaglöd kvar. Håll fast vid den!
Ja precis Johan - se till att det blir något annat! Förstår att det är svårt, minst sagt. Men med din glöd och styrka ska det gå!
Själv sitter jag och tvångsdricker näringsdrycker och hoppas att jag inte kräks upp allt.
Kommer dim mat i retur? Dryckerna är inte jättetoppengoda men jag håller för näsan och dricker. Har faktiskt kommit upp nästan 2 kilo på 2 veckor. Jag vill så gärna att du också ska gå upp i vikt. Mat är svårt för det blir jobbigt att båda tugga och svälja dessutom kan vissa dofter framkalla illamående hos mig...
Tänker på dig - nu kämpar vi - det ska gå!
Kramen
Jag beklagar att sjukdomen tar över mer och mer av ditt liv. Hårda bud. Hoppas du hittar ork att kämpa vidare.
/Elisa
Tänker på er.
Kära Johan! Fast jag inte känner dig, men vi hejar ändå på samma lag. Har följt din blogg snart ett år och tycker du verkar vara så stark. Vet precis hur ni har det nu, för exakt tre år sedan var vi i samma situation, min man hade samma skitcancer som du. Det är fruktansvärt när ASIH, (som det heter hos oss) kommer hem och ska prata med familjen. (Våra barn var då 12 (tvillingar) och 14) Barn är ju raka de frågade kommer pappa att bli frisk och doktorn svarade, Nej!
Jag skickar många styrkekramar till dig och din familj på detta sätt och hoppas du får i dig näring så du orkar kämpa vidare. Kramar om!
Läser, tänker på dig. Önskar dig en smärtfri kväll med lite mys med familjen. Hejja dig, Johan! // Jenny
Johan, du är min största förebild just nu, vilken kraft du har. Jag gråter när jag läser din blogg o förundras över hur du kan vara så stark. Jag hoppas liemannen går vilse o att du får mer tid med din familj. Mina tankar är ofta hos dig o nu när jag hittat din blogg så följer jag din kamp mot det helvete du har att kämpa mot.
Önskar att tankekraft kunde bidra till ditt tillfrisknande...
Vi saknar dig verkligen här på jobbet, vill se dig komma släntrande in här på växeln, med ett litet leende på läpparna som du brukar.
Kramar från Kersti
Hej! Jag har inte läst din blogg så länge men jag ville bara lämna ett litet avtryck. Jag tittar in här då och då. Blir så himla arg och ledsen för att någon ska behöva drabbas av den skiten som du har, försöker skicka över lite pepp nu! Kämpa på, hela famijen!
Så svåra tankar och så svåra samtal dom där sakerna som doktorerna tog upp ... det blir så svårt när någon sätter ord på allt det där svåra.
Du har jättefina barn, jag har följt dig en tid och såg bilderna från er utlandsresa. Förstår att du tänker på dem och oroar dig för dem, man har alltid sina barn med sig i sitt hjärta och man tänker alltid först på dem.
Fortsätt kämpa och våga tro, det bär dig. Kram från Karin
Hej Johan! Ge aldrig upp..om du inte har tröttnat på min pappa vid det här laget så ska jag berätta en kort historia..i feb 2009 fick han en mkt svår hjärtinfarkt. Hjärtat fick stora skador och 3 av fyra kärl är helt täppta. Efter ett dygn på HIA så säger prof att enda chansen är en by-pass. Thorax vägrar dock att operera eftersom hjärtat är så skadat och dessutom är lungorna slut efter 50 års rökning av Camel utan filter...man stänger av alla maskiner, vi tar adjö och jag sitter vid hans sida. Efter 3 dygn blir han plötsligt stabilare och vi flyttar över till Kardiologen, eftersom liemannen inte dyker upp som doktorerna tänkt..Efter en vecka på kardiologen blir det rehabilitering och nu är han hemma och har levt i snart 2 år. Enligt hjärtspecialisterna ska det inte vara möjligt, hjärtat borde inte slå. Han lever på ren vilja och envishet. Var envis Johan, förlora aldrig viljan att leva - ge aldrig upp. En extra stor kram från en medmänniska till din fru och barn.
Kämpa på Johan,tänker på dig. Kram från Zandra
Jag vet inte vad jag ska säga för orden fastnar.
Kramar Annelie
Kämpa kämpa kämpa!
Vi tänker och tror starkt på dig.
Önskar dig all styrka att övervinna detta.
Kramar till dig och din fina familj.
Även jag tänker på er. styrkekramar
Hej Johan!
Egentligen finns inte ord för att kommentera vad Du och familjen har att tampas med- på ALLA plan! Livet är tufft för Dig och för Dina närstående. Att Du dessutom inte får i Dig/ får behålla näring i kroppen gör det hela inte bättre. Jag har ett gott litet tips, Sängfösaren:
1 dl fet yoghurt och fet mjölk blandas till önskad konsistens
50 g mixad eller mosad färsk, fryst eller konserverad frukt
eller bär (blir t ex fruktcoctaildesserten över kan denna
användas)
1 msk socker
1-3 tsk rapsolja
ev. 1 msk majsvällingberikning som rörs i strax före servering.
Mina tankar går till Dig, hela tiden!
Kram!
Hejsan.
ja vad ska man säga,du är otroligt stark som skriver och berättar om va du går igenom,kan inte i min vildaste fantasi förstå vad du går igenom men kämpa på.
massa kramar från Bella m familj <3
Kämpa på! kan inte sätta mig in i det helvete som du går igenom. Jag hoppas verkligen du blir frisk och kan leva ett bra liv med din familj! tänker på er.
Stor styrke kram
Vilken kämpe du är, vad stark du måste vara! Ge inte upp <3 Tänker på dig!
Jag skänker massa tankar till er. Verkligen.
Är det Dr Berggren förresten?
Berätta för barnen. Var ärliga med att ni inte vet hur allt kommer bli, eller när. Barn klarar av att mamma och pappa inte vet, när de känner att det är uppriktigt. De märker att ni är ledsna och den känslan av otrygghet är inte heller bra. Var ledsna tillsammans ibland och hämta er tillsammans - det visar barnen att ni kan klara även det värsta tänkbara.
Tänker mycket på er.
Johan, du verkar vara en riktig kämpe! Och fortsätt att kämpa kämpa kämpa! Du och din familj kan klara detta tillsammans och besegra cancern!
Många varma kramar till dig och din familj!
Hej, Johan!
Kämpa på och ge dig INTE, du kan fixa det :)
Det finns böcker att låna/köpa om att prata med barnen om cancer och ditt tillfälliga tillstånd. Berätta och läs för dem... Det ordnar sig du måste bara fortsätta kämpa. Leta reda på några recept på kaloribomber och drick, jag vet att de färdiga dryckerna inte är något att hurra för. Lycka till!!
Du skriver på ett mycket modigt och rättframt sätt. Har tänkt på dig nu hela förmiddagen. Vad stark du är!
Man blir alldeles tårögd av din berättelse. o styrka att berätta. Ens egna bekymmer e bara småsaker i jämförelse! Kämpa för din skull, din frus skull o barnens skull! Tänker på er!!!!!!!
Hej Johan!
Du och din familj är fantastiska-Kämpa på
Ang ditt kaloribehov och dina tarmbesvär pga din medicinering.
Jag har samma besvär har hittat mitt recept.
Köp proteinpulver Mega MASS 4000 jag beställer på nätet.
Jag blandar 2 dl med vanij yoggi + frysta ca 1 dl jordgubbar+3-4 matskedar Olivolja+ lite vatten =Mixa
Detta är jättegott och ger ca 800kalorier + håller tarmen igång + att huden inte blir så torr.
Blir en god Smoothei
Tänker på dig
kram från Lisa
Johan jag tänker så mycket på dig. Önskar dig smärtlindring, matlust, hopp... Vet inte om det är klokt att komma med åsikter om hur du och din familj ska agera, i synnerhet som vi inte känner varandra. Ändå vill jag säga att det är min erfarenhet att det är bra för barnen att få veta hur allt ligger till. De förstår mer än vad man kan tro, även om de är små. Styrkekram till dig och din familj!
Kära Johan med familj!
Man får sig en tankeställare när man läser din blogg! Inte för att jag handskas ovarsamt med livet men ändå, man börjar tänka...
Du verkar stark, ta vara på allt positiv (fast det gör du ju förstås redan) och berätta för barnen, de förstår mer än vi tror!
Hoppas köket blir jättefint :-)
Många hälsningar, kramar och tankar till Dig/Er!
All styrka till dig och familjen Johan!
/ Hajen
Många många varma tankar till Dig & familjen Johan! Och tack för att du så fint berättar om en helt fruktansvärd situation; du är SÅÅÅ stark! Ta hand om er!!!
Mina tankar går till Dig och din familj. Förbannade sjukdom. Hoppas du mår lite bättre nu och kan få i dig lite mat för det ger styrka. Du verkar vara en fantastisk människa. Tankarna är hos Er fast jag inte känner er!! Ge inte upp utan kämpa, mirakel kan ske!
Johan, jag har följt din blogg en tid och säger som de andra: Kämpa!!! Måtte du bli kvitt smärtan och få tillbaks din energi. Du är grym på alla sätt och vis- och det följer ingen standardmall!
Tänker på dig och skickar alla styrketankar jag kan
All styrka jag kan uppbringa vill jag skicka till dig och din familj. Här kommer den största, varmaste och starkaste bamsekramen! Busan
Hej där
Jag är bara så ledsen. Har en massa saker jag vill säga men ditt mod är enastående
Du är så stark och cool, Johan! Du har en fantastisk familj och jag tror verkligen att du har styrkan att besegra skithelvetet. Sänder en massa styrkekramar och positivt energi. Tänk positiva tankar och ge inte upp hoppet, du är en förebild och har mycket större styrka än vad du kanske tror. MYCKET större styrka än vad AIK verkar ha just nu ;-) JAG TROR PÅ DIG!!!! Kram Victoria
Hej, det är outhärdligt att tänka sig in i din och familjens situation, en situation ni ändå måste uthärda på något sätt. Det finns liksom inget man som utomstående kan säga...
Just när det gäller barnen så vet jag, av egen erfarenhet, hur värdefullt det är att du lämnar saker till dem för "framtida bruk". Det kommer att vara väldigt värdefullt för dem att få ta del av dig om fem år, tio år, 15 år osv... Och här handlar det förstås om kärleken, något för dem att hämta din kärlek till dem ur.
Hoppas att du får styrka att övervinna den här svackan, att det går uppför igen.
Jag borde nog inte skriva här egentligen. Jag som stått där i samma situation, fast som närmast anhörig. Stod bredvid och kunde aldrig riktigt hjälpa till i kampen mot camcermonstret, mot smärtorna, mot den krånglande magen, mot ångesten... Fast jag så gärna ville... det enda jag ville.
Jag vet hur det känns när läkarna kommer på besök och säger orden man inte vill höra.
Jag har följt din blogg och "kastat mig över" alla nya inlägg, för att kanske få en inblick i vad som rörde sig inom honom egentligen, min närmaste anhörige. För i kampen mot monstret var det svårt att vara ärlig om sina känslor.
Jag tror jag vet precis hur ni känner nu - och jag tänker på er. Innerligt, och önskar det kan hjälpa.
Fan va ledsen jag blir!! Vilken djävla sjukdom d är! Du är en riktig fighter som kämpar. Önskar dig en så smärtfri helg som möjligt.
Styrkekramar till dig och familjen!
Vet knappt hur jag ska börja skriva. Du och din familj har det så tufft men jag ser också en kämpe i dig. Många tankar går till er nu men orden känns så futtiga. Kämpa Johan! //Gina
Hej Johan!
Jag har kommenterat förut angående detta med att få i sig näring, och jag är som en bumerang: jag kommer tillbaka!
Vi som är överviktiga (jag hör alltså till dem) är fantastiska på att låtsas som att vi bara äter när det är frukost lunch och middag, och då äter vi minsann inte mycket alls och bara sådant som är nyttigt. Vi bortser alltså ifrån att ALLT förutom vatten (och möjligen te, kaffe och gurka) innebär kalorier, och kalorier är detsamma som energi.
Försök bete dig som en av oss: stoppa något i munnen lite då och då. Tänk inte på att du skall äta sådant som du vanligtvis gillar - när du är påverkad av medicinier och sjukdom, kan det vara så, att det du normalt tycker om smakar fanken medan det du vanligtvis är måttligt intresserad av går riktigt bra. Prova dig fram! Smaka lite här och lite där. Låt mig ge dig några konkreta exempel:
En halv kexchoklad 250 kalorier
25 g gräddkola 100 kalorier
25 g mandelmassa 100 kalorier
1 dl O’boy 60 kalorier
50 cl whiskey 100 kalorier
25 g torkade bananer 100 kalorier
25 g jordnötter 150 kalorier
25 g ostbågar 120 kalorier
25 g chips 125 kalorier
½ wienerbröd 250 kalorier
1 småkaka 100 kalorier
25 g stekt bacon 140 kalorier
25 g ädelost 100 kalorier
Detta är sådant som vi med övervikt skall sky som pesten - även i små mängder. DU, däremot, skall äta det i små mängder. En halv kexchoklad under dygnets vakna timmar är 250 kalorier! Jämför det med att du måste få i dig två hekto kyckling för samma mängd kalorier! Tänk ekonomist just nu! Mycket socker (ger enerig!), mycket fett men liten volym. Det är så vi andra blir feta - du skall ORKA! Alkohol är mycket kaloririkt. Du lär inte bli alkoholist just nu, så drick rödvin till allting!
Jag har inte varit i din situation, men jag har haft gallsten som till slut skulle opereras akut. Jag hade inte kunnat äta NÅGONTING tre veckor innan. Salt- och sockervärdena var så låga, att kirurgen var bekymrad. "Du kommer inte att orka med ett kirurgiskt ingrepp." Jag sög på hårda karameller (socker!!!!) och åt coca cola med tesked (mer socker!!!!) och slickade av chips i två dygn innan operationen, och fick ordning på det hela. Inte var jag jag pigg efter narkosen, men jag klarade operationen.
Du kommer att klara din strid, men tänk "tvärtom" när det gäller kaloriintaget.
Allt gott till dig och familjen - ni har det mer än svårt!
/Monica
Hej!
Jag tänker på dig, och hoppas hoppas hoppas att du ska bli bättre.
Morfinpumpen väger inte mycket, och är mindre än en pocketbok. Den kommer att vara till stor hjälp då du själv kan trycka för att få en injektion. Du kan bara få i dig en viss maxmängd som de ställer in pumpen på, så du behöver inte oroa dig för att överdosera. Bara att trycka när du behöver.
Stor värmande kram till dig!!!
Jag tänker på dig och din familj
Sophie syster till T-sine som också tänkte på dig
Styrka och den energi som går att få önskar jag er.
Ta hand om er så gott de går.
Kram
Så berörd
Hej!
Jag beundrar ditt mod. Jag beundrar din inställning. Jag beundrar dig.
Hej Johan, jag har efter många månader klurat ut hur man skriver kommentar, sensation va! Jag blir urförbannad när jag läser vad du och Nina tvingas att gå igenom!! Skitcancer! Du är så positiv och tar verkligen vara på livet. Beundransvärt hur du liksom suger åt dig det som är bra och ser möjligheter i precis allt!!! Hoppas som alla andra här att du får det lugnare med smärtan och kan vända trenden med maten!! Ni är fantastiska både du och Nina!!! Kram från Tina o Danne
Tack för att jag fått ta del av dina tankar. Du skriver så ärligt att dina ord fann mitt hjärta direkt. Jag önskar dig och din familj allt det bästa i en svår tid
Fina du....
Jag beundrar dig, ditt mod, din inställning.
ALL styrka till dig!
Kram Linda
Är själv svårt cancersjuk. Jag följer några bloggar som hjälper mig och ger mig kraft. Din är en av dem. Ditt sätt att ta hand om dej själv och livet är enastående. Din styrka ger mig kraft att kämpa med det jag måste ta itu med snart. Vill ge styrka tillbaka till dej och din familj!
Kom igen nu! Det här fixar du! Ge aldrig upp hur svårt det än är!! Tänker på dig!
Tänker på dig och familjen, stor kram till er alla!
Jag tänker på dig och din familj och önskar att det händer ett mirakel så du blir frisk.
Kramar Maria A
Hej ratty
Hur är det idag. Vi är många som tänker på dig
Kram du modiga man. Hoppet lever och räcker inte det så blir allt bra ändå. Vet att det är så.
Kraft och kärlek! /Magda
Johan, du är helt underbar, din inställning och ditt mod skulle vi alla ha! Tag upp barnen i famnen och förklara, det är det bästa, de kommer för alltid att vara tacksamma för att de fick veta.
Kämpa! All styrka till dig och dina nära!
Kära vännen. Jag känner dig inte, men läser din blogg - så för mig känns det som om jag känner dig. Jag tänker inte uppmana dig att kämpa för jag vet att du i varje sekund, minut, timme av ditt liv inte gör något annat än kämpar. Att leva med smärtan är olidligt, och du har inget val.
Jag vill bara bekräfta att jag vet vilket helvete ni har. Skriva en rad och berätta att jag är här på bloggen och följer er kamp.
Tusen varma kramar till dig och dina kära från mig!
Bäste Johan m. familj
Hittade in hit via Vimmelmamman. In till din helt fantastiskt välformulerade informativa men framförallt jättekänslostormsframkallande naket ärliga blogg
Blir så berörd hela vägen in i den djupaste vrå av min själ
Förstår att du måste känna frustration över nu rådande situation
Försöker bäst jag förmår att sända styrka och energi till alla Er där som på olika sätt har det rejält kämpigt mitt i detta nuet
Brukar sällan be men tänker göra ett litet undantag för dig Johan. Må du slippa ha ont, slippa känna allt för jävlig ångest i det som är och må dina närmaste orka hålla orken uppe dom också i denna skitjobbiga stund som är
Mirakel sägs ju finnas vore ju himla trevligt om ett sådant kunde visa sig här i just detta ditt fall
Tänker på Er
Har ingen aning om vilka ni är
Förutom det lilla jag kan utläsa här från din fantastiska blogg
Som många andra redan skrivit
KÄMPA PÅ och när det känns som att du inte orkar fightas mer så kämpa lite till..
Som någon stor poet skrev (minns inte vilken) "Vi lever en sekund i taget.. den sekunden är just nu"
Tack att du delar med dig så generöst av din livshistoria. Plötsligt känner jag nästan skam över mina egna problem å ångestbubblor.. Man får lixom perspektiv
Du är en sann hjälte!! Glöm aldrig någonsin det..
En sann kämpande SUPERHJÄLTE
