En händelserik dag och natt
I morse märkte jag att han inte var helt klar i huvudet. Bland annat skulle jag hjälpa honom att byta kalsonger (som han i dag kallade toalettbyxor). När jag väl skulle hjälpa honom med det sa han att han redan hade bytt kalsonger, vilket han inte hade, men han var envis och sa att han visst hade bytt. Bad honom sedan att hålla i spyhinken när jag skulle byta lakan, han tog i stället av fodralet till sin morfinpump. Flera sådana situationer inträffade i morse. Jag tycker det är lite läskigt att jag ska ta hand om honom hemma när han är förvirrad, så både jag och Johans mamma var överens om att vi ville att han skulle komma till hospice, Maria Regina.
Vår favvosyrra kom hit på morgonen och hon ringde läkaren som skulle kolla upp om det fanns plats till Johan på Maria Regina (de hade skickat iväg en remiss dit tidigare i veckan). Det fanns plats och vi blev hämtade av en liggande transport vid lunchtid.
Maria Regina är en stor fin villa, ingen sjukhuskänsla alls. Gammal stil på inredningen, tre våningar, sällskapsrum, matsal, anhörigrum, kök med kokerska, vinterträdgård samt ett litet rum för begravningsceremoni. Anhöriga får äta måltider där om det anmäls i förväg. Fika finns i sällskapsrummet. Det fanns inga singelrum lediga, så Johan fick dela rum med en gammal man.
På eftermiddagen åkte jag hem och hämtade barnen från dagis och fick sedan sällskap av vänner som kom med pizza. Johans mamma stannade kvar hos Johan fram till 18-tiden.
I morgon bitti ska jag och barnen åka dit och hälsa på, under dagen får Johan även besök av en nära vän och på eftermiddagen kommer Johans mamma dit. Jag och Johans mamma får turas om att vara där. Och händer något akut så jag t ex måste åka dit mitt i natten, kan jag ringa min kära barnvakt Johanna som bor en gata bort.
Jag har själv svårt att beskriva hur jag mår i ord. Men jag känner lättnad över att det snart är över. Det är hemskt att se hur cancern bryter ner en människa fullkomligt. Det är inte nu jag förlorar Johan, utan det har jag gjort för länge sen. Jag har ju sörjt och bearbetat denna situation i 1,5 år, då Johan fick beskedet att han har obotlig cancer och väldigt kort tid kvar att leva. Statistiken säger 3-6 månader för pancreascancer, Johan har som sagt klarat 1,5 år. Han är unik, enligt hans onkologläkare som arbetat inom branschen i 34 år. Hon säger att ingen med spridd pancreascancer har klarat sig så länge.
Jag kan förstå om människor som inte varit i min siutation, att förlora en livskamrat mitt i livet när man har småbarn, förstår hur jag känner. Däremot har jag kontakt med några kvinnor som varit exakt i samma situation som mig, och känt precis likadant. Skönt att slippa känna att man är konstig. Jag är ju en väldigt realistisk person som redan från början tog situationen för var den är, till skillnad från Johan, som framställt sig som friskare än han är. Jag vet att många av Johans vänner och bekanta inte förstått/vetat om att Johan inte kan bli frisk, så för många kommer chocken och sorgen nu samtidigt. Jag har ju redan bearbetat chockfasen och en del av sorgefasen. Även om man känner sig stark och handlingskraftig just nu, så vet jag att sorgen och saknaden kommer överrumpla mig när jag minst anar det. Några kvinnor har sagt att när omgivningen trodde att man gått vidare, ungefär ett halvår eller ett år efter dödsfallet, kom depressionen. Vi får se hur det blir i mitt fall.
Förstår precis hur du menar, fast det gick fortare för min man, bara åtta veckor. Jag blev ensam med två söner.
Det är svårt att se sin livskamrat tyna bort och han hann inte tyna så mycket, för han fick somna in tidigare pga proppar i lungorna. Men det var samtidigt en lättnad, det är så svårt att se någon bli så svårt sjuk.
Tänker på er. Styrkekramar Carita, Piteå
Jag saknar ord. Kram till er @-}--
Många kramar till dig.......
Men du vilken fruktansvärd situation som du befinner dig i. Har följt Johans blogg länge och det är som du säger, att man har trott att han är friskare än han är. Blev lite förvånad när du började skriva. Har aldrig kommenterat förrut, men jag önskar dej all styrka framöver. Önskar även att Johan får somna in lungt och utan smärta.
Cyberkramar till dej, Johan och barnen.
Saknar ord.... Styrke kram.
Alla mina tankar och min styrka till er!
<3
Att du orkar, min tanke är,att du så dukktig, ingen lätt sak om man säger så....forsätt på samma vis och ta hand om Johan. du klarar det. Många styrkekramar Birgitta
Hej
Jag hoppas du har kraft och ork att möta slutet, och att Johan får ett stilla avslut utan ångest.
Jag önskar dig allt gott i framtiden!
Livet fortsätter trots det är ett mörkt kapitel just nu..
Många varma kramar/
M
Jag hoppas att både du och Johan kan få frid snart och slippa denna plåga. Du är otroligt stark! Stor kram till er!
Hej Nina,
Du är fantastisk!
Jag känner otroligt mycket med dig.
Du lever under extrem press.
Glöm inte att ta hand o dig själv och att söka hjälp om du behöver det.
Kram från Nina
Tänker på er! Vilken styrka ni har!
Sänder några hälsningar från Stefan Mellerborg AIK Fotboll och AIKs ordförande Johan Strömberg.
"Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Jag skrev en liten text på bloggen BlackBeat och hoppas att han därigenom kan få lite mer stöd från fler medmänniskor i denna tuffa kamp.
http://www.blackbeat.se/
Mvh
Stefan Mellerborg
AIK Fotboll"
"Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg "
Som derivatist och gnagare saknar vi vår vän oerhört!
Många kramar till er!
Peter
Varm stöttande kram till er. / Sara
Ni måste ha det fruktansvärt.
Tänker på er hela tiden.
Masser med kramar.
Du är stark Nina! Vi "talades" juh vid häromdagen.. Av egen erfarenhet vet jag att det som inte dödar, det härdar.. Ta hand om dig och tjejerna.! Hoppas Johan somnar in utan smärtor.. Stora och många styrke kramar!! Anna
Fy fan jävla skit. Det är det enda jag kan säga. Nina, krama om Johan, krama om dina barn och låt din sorg se ut hur den vill. Jag har själv förlorat en bror och i början fokuserade jag på att överleva sekunder i taget. Efter ett tag blev det minuter och sen timmar och dagar. Johans blogg har verkligen fångat mig och trots att vi aldrig har träffats så har den berört mig oerhört. Kanske för att vi är jämngamla och har barn i samma ålder. Jag tror man sörjer så mycket som man orkar. Lite i taget. Du har ju barn att tänka på också så att bryta ihop helt är ju inte att tänka på och det tror jag nog kan vara bra. Kram.
Tänker på er !
Kram
Är väldigt berörd, tänker på er... kram
Svårt att hitta rätt ord. Skickar massa av styrkekramar till er alla.
Nina...mina tankar går till dig och önskar att jag kunde vara till hjälp i en medmänniskas svåraste stund i livet..at förlora en kär livskamrat och vän. Tina
Tack för att du skriver, Nina!
Maria Regina är bra. Vad skönt att det fanns en plats ledig så snabbt. Min mormor tillbringade sina sista dagar just där förra året. När hon hade somnat in med sina närmaste runt omkring sig fick vi barnbarn plocka en bukett med blommor från den vackra trädgården och lägga i hennes händer. Det var väldigt fint.
Jag har inte varit i din situation men jag kan helt förstå att du känner som du gör. Jag tänker på er och önskar att ni får en fin sista tid tillsammans.
Styrkekramar!
Tack Nina för att du skriver. Många styrkekramar till er /Annika
Hej Nina. Jag snubblade in här av en slump för några månader sen men det var först nu de senaste två veckorna som jag började läsa. Det måste vara oerhört läskigt att se den man älskar gå från "klar" till förvirrad över natten. Att veta att man blir själv med småbarn, att man själv ska vara både mamma och pappa måste vara oerhört skrämmande. Vad skönt att du har fått kontakt med andra i din situation.
Min pappa dog snart två år sen (inte i cancer) och det är inte förrän nu som jag verkligen har mina dippar vilket är helt oförståeligt för de runtomkring som var redo att stötta mig där i början. Du kommer helt säkert ha dina toppar och dalar men som tur är så orkar man helt enkelt inte sörja hela tiden.
Bamsekram och styrka till dig Nina. Man är starkare än man tror, tänk på det.
/Lena
Nina, du är så stark och fantastisk i detta. Johan, vilken kämpe du har varit och är, jag hoppas att den sista tiden här hos oss blir så smärtfri som möjligt. Du har gått igenom tillräckligt nu. Ni båda förtjänar frid. Ni alla i familjen finns i mina tankar. Många varma kramar och tankar till hela familjen!
Jag har inte förlorat min man men däremot både morfar och farfar i cancer. Med farfar var det oxå lång tid innan han gick bort och jag hade redan börjat bearbetat sorgen.
Tänker på er och hoppas att sista tiden blir så fin den kan.
Styrkekramar
Åh, Nina, jag vet...
En varm innerlig kram till Johan och er andra.
Nina, du är både klarsynt & stark. Och jag känner igen din beskrivning av hur Johan är nu, miste min mamma i mars i år i samma cancerform, hon höll ut ett år med sin spridda cancer.
Maria Regina låter som en verkligt fin plats att vara på för Johan & skönt för er anhöriga att slippa sjukhusmiljön.
Tänker på dig, Johan & era döttrar.
Hittade hit via Vimmelmammans blogg
Svårt att finna ord, har just stått bredvid min pappa som förlorade sin fru sedan 25 år i cancer för några månader sedan. Där fick vi också besked om att det var obotligt ca 6 mån innan och påbörjade ett sorgearbete.
Men att som du också ha små barn mitt i allt detta tunga, jag skickar dig styrka o kraft i detta orättvisa liv
Kramar
Nina, kan inte på något sätt föreställa mig vad ni går igenom, men känner så mycket med er. Massa kramar och värme till er båda. Och era små tjejer såklart.
Styrkekramar till Er! Hoppas att ni får frid snart och att Johan slipper alla smärtor snart. En god väns man gick bort för ett år sedan drygt han blev 50 år och min frus mamma gick också bort i Cancer, fan vad jag hatar denna sjukdom.
Tänker på Er hela tiden.
kramar
fredrik
Vad fint att ni har fått så lång tid som 1,5 år tillsammans efter beskedet. Jag har verkligen önskat att mirakel kunde ske för Johans skull. Hoppas han får somna in utan smärta och att du och barnen får det bra i framtiden.
Förstår (tror jag) trots att jag är förskonad från nära dödsfall. Bara att du skriver det du skriver visar att du är klok och stark vilket du ju måste vara med de små flickorna, inte minst. Du har sörjt och sen sörjer du vidare, på ett eller annat sätt. Tycker att du är bättre än alla idoler i världen. Heja Nina och varma tankar./Magdalena
Har bara följt er en kort tid.
Men ni har berört mig på ett sätt,och
Fortsatt följa er.
Hade hoppas på ett mirakelslut,men det är väl bara i sagorna det.
Fantastiska Nina,ta hand om era fina små flickor. KRAM till hela familjen.//Rosie
styrkekramar till Er, otroligt vad du är stark!
Nina, jag tänker på dig. Tack för att du håller oss underrättade om hur det går för Johan. Det låter så bra att han nu är på hospice och att du och barnen får vila i det svåra som sker. Jag är säker på att han får all den goda vård och omvårdnad som han behöver, och sedan blir det bara ännu finare när du / ni kommer och hälsar på.
All styrka till dig. Du hjälper många med att vara så uppriktig och ärlig som du är om hur det här är för dig. Kram från Karin
Massor av kärlek till Johan, dig och barnen @>->-->
<3
Som Karin skriver i kommentaren innan; Du hjälper många genom din uppriktighet.
Att acceptera verkligheten som den är misstas ofta för att vara detsamma som att ge upp. Det är det inte.
Tänker på dig, barnen och på Johan.
Nina, förstår precis hur du känner gällande lättnaden att det snart är över. Det är inget fel i det heller! När en nära anhörig plågas vill man ju att de ska slippa lida. Självklart önskar man att situationen aldrig uppstått, men livet är ju skit ibland. När min makes pappa gick bort efter en lång tid med cancer, så var det en lättnad, det var sorg men vi hade förmånen att få/kunna göra allt så fint efter åt. Ser på min man att sorgen kommit i omgångar. Sorg, ilska, saknad-lite olika olika gånger. Det tar tid, och får ta tid. En jobbig sak när begravning och allt var gjort, var all tid som vi fick över, som tidigare ägnats åt svärfars vård och att bara vara hos honom sen på vårdhemmet. Men så småningom kom vi in i vår gamla vardag igen. Du måste ju skapa en ny vardag utan Johan, vilket säkert blir jobbigt.
Tänker på er alla trots att jag inte känner er. Hoppas du har bra med stöd och hjälp!
Kramar Susanne
Min tankar går till dig Nina, din Johan och era barn. Var starka!
// AIK:are
Tänker på er. Sänder styrkekramar.
Du verkar vara en fantastisk fru och mamma. Jag kan inte sätta mig in i din situation men jag känner oerhört med er båda. Jag önskar Johan, dig och barnen ett värdigt avslut.
Hej Nina,
För några år sedan hamnade vi i ett vägskäl, Johan och jag, och våra vägar skiljdes åt.
Aldrig hade jag trott att de inte skulle korsas igen.
De sista veckorna har jag förstått hur allvarligt det varit och är, mina tankar och böner är och har varit med er, har hoppats på ett mirakel.
Tack för dina uppdateringar när Johan inte orkat mer!
Hälsa Johan att jag tänkt på honom, och Dig, och era barn, det är så fruktansvärt det som sker så det finns inte ord som räcker till!
Kramar från Malmö
/
Jens
Skickar styrka och värme
Bara kärlek och styrka att orka!!!1
Stor kram o en tanke till dej o barnen!
Mvh Bosse
Förstår att det känns hemskt att se någon lida. Bloggen berör verkligen, stor kram till er!
All styrka till dig dina nära <3
Varför är livet så himla orättvist mot vissa, varför ?
Självklart tar man sig igenom allt, men det tar otroligt mycket kraft, och förstår när du skriver att du förlorade honom för länge sedan :(
Jag känner inte dig men vill ändå skicka styrkekramar i massor och hoppas att du snart kan se framåt....minnas allt ni delat/upplevt/drömt/glömt/hoppats och sedan fortsätta leva ....
Kram <3
Nina.
Du är inte alls konstig.
Du är så klok som tar situationen som du gör.
Tycker det din lösning var bra både för dig och Johan.
Man är aldrig riktigt förberedd trots att man tror det för att man är förvarnad men sorgen efteråt blir av en annan sort.
Så mycket vet jag av egen erfarenhet.
Jag känner ingen av er men känner med er framförallt dig i nuläget.
All styrka till dig.
Sänder en tanke och en varm kram.
En annan Nina
Tänker också på er, kramar.
Ville bara sända en tanke från en exilgnagare i USA. Oerhört emotionell läsning, all styrka till er!
Tårarna rinner när jag läser dina ord i dag. Jag kan ju inte göra så mycket mer än att med ord beskriva hur ledsen jag är för er skull. När Johan skrev att han jobbade lite grann förut tänkte jag att antingen är han galen eller så var ett mirakel på väg att ske, att han skulle bli frisk. Logiskt så visste jag ju att han inte skulle klara det, men mirakel sker ju.
Mina tankar är hos er och jag sänder er styrka så ni klarar av detta på ett så bra sätt som möjligt.
Mina varmaste kramar till er alla
Jag ville bara sända en massa styrkekramar till Er...
Tänker på er! Styrkekramar från en som är i samma situation.
Jag tänker på er och jag hoppas ni får allt stöd ni behöver för att klara den sista tiden- och den första. Det känns konstigt att säga att det är bra att det finns andra som gått igenom samma sak, men om ni kan få stöd av det så är det ju jättebra!
Många kramar
Tänker på er, fastän jag inte känner er, men jag känner i er situation, känner i din situation att ha sin man sjuk i cancer, att veta att tiden inte är gränslös. Jag förlorade min man för åtta månader sedan i cancer. Känner igen mig i det att var apå ett sätt mentalt förberedd, medan omgivningen drabbas av chock och sorg på en och samma gång. Styrketankar från mig !
hej,har varit i samma situation, fick vänta i 9 månader på döden och blev så tacksamm när den inföll, detta hade många svårt att förstå, men ett lugn inföll när det hände och jag hade ju redan sörjt. barne fick man ju ta hand om först och de tog det väldigt olika tänker ofta på det fast att det är 12 år sedan det hände. man förändrades som människa men tycker att jag blev starkare av det. styrkekramar till dig, du kommer att ta dig igenom detta och känna att fan va bra jag klarade av allt....kram agneta
Hej, känner igen dina känslor om att förlorat en cancer patient för länge sen...Kände samma med min mamma, mina vänner var förvånade att jag inte storgrät hela tiden......Men det var inte min mamma som gick bort, henne hade jag förlorat tidigare. Styrke kram till dig och jag vet att Johan kommer ha det bra på Hospice även min mamma avslutade sitt liv på ett hopsice, värdigt, fint och grym personal. Kram till Er båda
Vilken kamp....vilken orättvisa. Du har kommit långt på denna resa, varav din styrka. Vilken kvinna du är, vilken mamma. Kram
Sänder varma kramar till er!
Nina
All styrka till dig Johan och tjejerna.
Det är inget konstigt i det du skriver. Det är sprunget ur kärlek och omtanke.
Tänker på er hela tiden.
Massor med styrkekramar
Carro
Ni är och har varit så starka hela vägen!!
Johan är oerhört saknad på derivatforum och av gnagarbröderna!
Vbf några rader från Johan Strömberg Ordförande AIK och Stefan Stefan Mellerborg, AIK Fotboll som förhoppningsvis ger Johan något.
Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg
Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Jag skrev en liten text på bloggen BlackBeat och hoppas att han därigenom kan få lite mer stöd från fler medmänniskor i denna tuffa kamp.
http://www.blackbeat.se/
Mvh
Stefan Mellerborg
AIK Fotboll
Tänker på er!!
Kramar
peter
Ordlösa kramar och enorm värme till hela familjen! Jag hoppas på en ljus och kärleksfull sista period på jorden.
Så skönt för dig men också för Johan att få hjälp på hospice. Jag vet av egen erfarenhet hur oerhört lättande det är att slippa stå ensam med hela ansvaret. Önskar Johan en sista resa fylld av kärlek!
Skänker en tanke och önskar jag kunde göra mer.
Många många kramar till er familj.
Å, vad fint du skriver Nina.
Har tänkt så ofta på er, men inte "vågat" ta kontakt.
Viska i Johans öra en kär hälsning från mig och Göran i Älvsjö.
Nina! Vad fint du skriver, för dem som inte varit i samma situation som du kan nog undra hur du kan vara så saklig. Men något i kroppen styr så att vi klarar att gå vidare i vardagen. När min man dog i samma skitsjukdom som Johan (han levde 10 månader efter konstaterad diagnos)så tapetserade jag om vardagsrummet själv, (skulle vara klar innan begravningen och jag klarade det) samt ordnade allting själv som har med begravningen att göra. Såg till att barnen kom till skolan, vilka kläder vi skulle ha mm. Det var en så konstig känsla, det kändes som om det var en fest vi ordnade för Håkan. Allting skulle bara vara så fint och bra som möjligt.
Det är sant som du säger, när man väl behöver vänners tröst och stöd. då tror de att man mår bra igen. Det är nu tre år sedan vi förlorade vår älskade pappa och make men vi bär fortfarande på en ofantligt stor sorg och saknad... Ta vara på vänners stöd.
Ta hand om dig och barnen så gott det går. Många styrkekramar till dig....
Nina, jag har läst ditt inlägg igen...det grep mig så...och jag vaknade i morse och tänkte på er...främmande personer jag aldrig mött och inte vet något om...så ensammma vi är trots att vi har andra runt omkring oss...tänkte så på det du skrev om hur olika insikt du och Johan haft... och vad det betyder...jag vill på detta sätt bekräfta dig och jag sänder mina varmaste tankar till den styrka du uppvisar som människa, mor och maka...Tina
Tänker så på er! Vad skönt att där fanns plats på hospice denna sista tid.
Många varma kramar Elin
Tankarna är hos Er , man känner sig så maktlös när den här skitsjukdomen slår till. Min pappa dog i den när han var 52 år. Det jag känner jag kan göra är att skänka pengar till forskningen. Tack för att du delar med dig av erat liv, kram!
Tänker på er
Ta hand om varandra nu allihopa och glöm inte att andas...
Ville bara säga att jag tänker på er. Varm kram från en bloggläsare.
Jag sitter pa ett internetcafe pa andra sidan jordklotet och laser dina rader Nina. Livet ar sa grymt mot oss ibland men du ar ett bevis pa att manniskan klarar sa mycket nar vi maste. Liksom Johan, han har ocksa klarat enormt mycket, som du skriver, jamfort med de flesta andra i samma situation. Bara det ar ju som att vinna SM-Guld i fotboll! Jag ar i ett buddha-land dar det ar valdigt latt att kanna narhet till det hogre vasen vi sallan tar oss tid att oppna upp for mitt i Stockholms-bruset. Jag vet att du kommer att fortsatta att kommunicera med Johans friska sjal i ditt fortsatta liv pa jorden, han kommer alltid finnas med och stotta nar livet ar svart.
Navaste
Stor kram och mycket karlek till er alla
Jessica
Vill bara säga att jag tänker på er så mycket och tycker att ni är så enormt starka! Sätter många tankar i rullning när man läser bloggen. Gråten sitter i halsen fortfarande. Vill bara skicka många varma styrkekramar till er!! Så skönt att han får vård och omsorg dygnet runt nu. Ta hand om dig vännen och krama hårt på barnen.
Förstår att denna utdragna process är olidligt tung.
Samtidigt kommer nog reaktionen någon gång efteråt, men när inget hopp återstår är det trots allt bäst att få ett avslut. Önskar dej kraft att klara av allt, både känslomässigt och praktiskt.
fin header!:)
kolla gärna in i våran blogg!
videobloggar och bilder!:D
www.frexi.blogg.se
Lider så med Johan, han verkade så klar bara för ngn vecka sedan i sina blogginlägg. Tänk att behöva dö i från sina barn. Jag är själv nybliven mamma. Vilken ångest. Hoppas att han inte känner av den mentala ångesten för mycket nu. Håll hans hand så han får känna kärlek in i slutet.
Nina, du skriver så uppriktigt och bra. Att du känner lättnad när slutet närmar sig är något jag känner igen från mig själv när en närstående blev svårt sjuk med en lika dyster prognos som Johan. Jag är också en realistisk person och jag vet att du kommer ta dig och barnen igenom detta på ett bra sätt.
Oj mycket saker på en dag^^
Ha en underbar dag :D
Många kramar till er!
Hej nina. Vad du r stark som orkar skriva här trots allt! Det låter fint att Johan har fått komma till Maria Regina nu, det verkar verkligen vara ett bra ställe att bara finnas till på. Bra att du kunde ta det beslutet när det inte kändes riktigt att vara kvar hemma! Tänker mycket på er!!! Kram till er allihop! /Tina
Fanstastikt att du orkar. Massor av strykekramar.
Johan,
vi saknar dig!!
Jag vbf lite från Gnagarbröderna Stefan Mellerborg, AIK Fotboll och Johan Strömberg Ordförande AIK nedan.
"Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg"
"Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Jag skrev en liten text på bloggen BlackBeat och hoppas att han därigenom kan få lite mer stöd från fler medmänniskor i denna tuffa kamp.
http://www.blackbeat.se/
Mvh
Stefan Mellerborg
AIK Fotboll"
Nina, du bevisar gång på gång att människan är "större" än i alla fall jag nånsin trott!
Många kramar från en gnagar- och derivatbroder
Alla mina tankar är med er!
/Gnagarbroder
Varma tankar till Er.
Massor av kramar till alla er!
/Grodan
Hej! Har läst den här bloggen ett tag och berörts väldigt mycket av Johans tankar och inlägg här på bloggen. Det smärtar att höra att han blivit så pass dålig som han är.
Hoppas ju innerligt att det ska vända, men vissa cancerformer är som sagt som riktiga monster.
Ser upp till din styrka och ork att uppdatera här på bloggen och informera. Det är många människor som står bakom dig, johan och hans nära och kära.
Kämpa på, kramar! MVH / Ellie
Du är vis Nina! Det är inte konstigt att vänta och nästan se fram emot "det". Du vet ju vad som ska hända och vill bara komma vidare samtidigt som du inte vill se din älskade lida. Massor med styrkekramar till dig. Tack för att du orkar uppdatera. //Anna
Anmäl dig gärna till Dagens blogg i min blogg, jag utser en vinnare imorgon:D
All styrka och varma kramar som finns till dig i denna ofattbara situation. Må Johan få frid på ett bra sätt.
Var rädda om er, du o barnen!
Kram M
Varma kramar till er alla.
Lisa
Alla tankar går till er idag! Kram
Styrkekramar till er!!
Kram Linda
Tänker så in i norden på PC och hans familj, aldrig träffat han IRL bara via DI.se på derivatforumet ..
Jätte kramar
Johan,
vi saknar dig!!
Jag vbf lite från Gnagarbröderna Stefan Mellerborg, AIK Fotboll och Johan Strömberg Ordförande AIK nedan.
"Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg"
"Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Jag skrev en liten text på bloggen BlackBeat och hoppas att han därigenom kan få lite mer stöd från fler medmänniskor i denna tuffa kamp.
http://www.blackbeat.se/
Mvh
Stefan Mellerborg
AIK Fotboll"
Nina, du bevisar gång på gång att människan är "större" än i alla fall jag nånsin trott!
Många kramar från en gnagar- och derivatbroder
Johan,
vi saknar dig!!
Jag vbf lite från Gnagarbröderna Stefan Mellerborg, AIK Fotboll och Johan Strömberg Ordförande AIK nedan.
"Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg"
"Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Jag skrev en liten text på bloggen BlackBeat och hoppas att han därigenom kan få lite mer stöd från fler medmänniskor i denna tuffa kamp.
hemsida blackbeat.se
Mvh
Stefan Mellerborg
AIK Fotboll"
Nina, du bevisar gång på gång att människan är "större" än i alla fall jag nånsin trott!
Många kramar från en gnagar- och derivatbroder
Hej!
Förstår till viss del hur du känner. Min pappa dog för ett halvår sedan i cancer, men den värsta dagen var den 7 december förra året då vi fick veta att det inte fanns något att göra, bara smärtlindra och se tiden an. När döden väl kom var den en befrielse, visst finns det sorg, men det som gjorde ondast var som sagt redan avklarat. Kramar till dig och hela familjen.
Oh Nina, manga varma kramar till dig och Johan. Jag kan inte tanka mig hur ni har det. skitcancer..
Johan kan verkligen vara stolt over sin starka fru/mamma till hans barn..
snalla ge honom en kram fran mig Lotta fran Warner tiden..
Tankarna finns hos er familj....
Var hos min dotter igår o berättade med tårarna rinnade att jag tyckte så himla synd om en person som heter Johan o hans familj.
Jaha, vilka är det sa min 22-åriga dotter?!
En person på Di/derivat svarade jag....
Varvid min dotter svarade:
Mamma det märks att du är i klimakteriet o har fått en 50-års kris, du känner ju inte ens honom.....
:-)
Men så mycket har först Johans berättelse om sin cancer o sedan din uppdatering Nina berört mig.
Många varma kramar!
Anne
ag vbf lite från Gnagarbröderna Stefan Mellerborg, AIK Fotboll och Johan Strömberg Ordförande AIK nedan.
"Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg"
"Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Jag skrev en liten text på bloggen BlackBeat och hoppas att han därigenom kan få lite mer stöd från fler medmänniskor i denna tuffa kamp.
http://www.blackbeat.se/
Mvh
Stefan Mellerborg
AIK Fotboll"
"Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg"
"Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Jag skrev en liten text på bloggen BlackBeat och hoppas att han därigenom kan få lite mer stöd från fler medmänniskor i denna tuffa kamp.
Mvh
Stefan Mellerborg
AIK Fotboll"
Blev fel ovan!
Stefan Mellerborg på AIK har lagt in en hälsning på AIK blogg blackbeat till dig Johan samt skriver
"Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg"
"Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Blev fel ovan!
Stefan Mellerborg på AIK har lagt in en hälsning på AIK blogg blackbeat till dig Johan samt skriver
Det är hemskt att se cancern slå till i en ung människa.
Jag sänder en varm tanke till hans familj och hans vänner.
Bästa hälsningar
Johan Strömberg"
Hälsa Johan och hans familj att vi tänker på honom!
Blev fel ovan!
Stefan Mellerborg på AIK har lagt in en hälsning på AIK blogg blackbeat till dig Johan samt skriver
Förstår att sista tiden är både sorglig men en lättnad. Jag var i samma situation för ca 20 år sedan (jag var 18 då)när min bror (19 år)gick bort i cancer. Ta hand om dig och töserna och hälsa din man att han är en riktig kämpe!!
Tack för uppdateringen Nina, du väljer själv om du vill svara på detta.. men Johans dialog med sig själv, vad var det han sa? vad handlade den om? (är det för privat förstår jag det fullt ut.)
Vill mest förstå vad en person som befinner sig så mellan liv och död kan ha för en dialog..
Tack för att du orkar uppdatera bloggen. Jag tänker på er. Kram Maria A
Nina, vi har aldrig träffats men Johan sålde skivor till mig då han var på warner. Han och jag mailades lite i somras och har haft lite kontakt via fejan oxå. Jag vill tacka för att du uppdaterar blogen och samtidigt önska dig mod och styrka. Du verkar oändligt tapper!
Å, Nina vad säger man...Jag känner igen mig i just det där att vara realistisk och praktisk. Jag tänker tillbaka när vi miste vår son i kampen mot cancern. Att se någon anhörig tyna bort, vänta ut det overkliga att inte få se han igen. Och nog är det sant att man ser det lite som en befrielse för båda när man är mitt uppe i det, att han släpper taget.Inte få se någon lida mer. Vi har träffats några gånger men det känns som man inte vill prata om det overkliga som ska ske. Det som sker just nu. Man hoppas som utomstående att den här gången går allt väl...att det inte är sant att det går över.Han kommer klara det. Tänker så mycket på er familj Kram Maria
blir oerhört ledsen nu av att läsa detta...
min mamma dog för några år sen i samma sjukdom och hon hann aldrig komma till Maria Regina...som det
var tänkt..
tänker på er och skickar styrka och kärlek i denna
stund...
kram
Väldigt konstigt att man kan bli så berörd av personer man aldrig träffat...
Till skillnad från många andra på di:s derivatforum är Johan en av de få jag faktiskt pratat IRL med...
Tyvärr verkar det onekligen som att Johan är på väg till derivatus för att tillse fulskruvningar på heltid. Det gick inte att ana för bara en vecka sedan eller så då allt lät "som vanligt".
Hoppas allt löser sig på bästa sätt...
Det underlättar att vara realistisk... Men precis som du skriver så hinner hjärtat ikapp med hjärnan, någon gång. Och saknade kommer ikapp lättnaden att nu är plågan över för den man älskade.... Och verkligheten går bra även om den gör ont och känns övermäktig ibland. Ta hand om dig och era barn och kom ihåg att leva livet för er båda. Kramar
Det underlättar att vara realistisk... Men precis som du skriver så hinner hjärtat ikapp med hjärnan, någon gång. Och saknade kommer ikapp lättnaden att nu är plågan över för den man älskade.... Och verkligheten går bra även om den gör ont och känns övermäktig ibland. Ta hand om dig och era barn och kom ihåg att leva livet för er båda. Kramar
Sänder massor med kramar fyllda av styrka och värme.
Jag såg en länk på Lotta Greys blogg. Jag känner dig inte men känner med dig...! Jag förlorade min syster och min svägerska för 5 år sedan, båda dog i cancer med ett halvårs mellanrum... Sorgen finns där länge... Livet tar andra former efter en tid men sorgen i hjärtat av att ha förlorat en nära abhörig finns där alltid... Den måste få finnas där!... Hoppas att DU har allt det stöd du behöver både nu och efter!
Kraft och kärlek till dig!
Kram
Hej, har nu följt bloggen efter länk för ca två veckor sedan från Vimmelmammans blogg. Jag beundrar dig och Johan för er underbara rättframhet, tänker på er och hela familjen är med i mina böner denna helg. Varma kramar
känner inte dej men ja tänker på dej...massa kramar till dej och din fru som verkar vara en fantastisk kvinna!
/klara
Hej
Har bara träffat PC/Johan på Börssnack/derivat. Jag kan bara hoppas att Johan får det så bra som det går. Har alltid tyckt att Johan är en kämpe och han har glatt oss andra på forumet under många år. Har hoppats i det längsta att han skall komma tillbaka, gör han det är det bonus men tror nog inte det längst in i hjärtat. Vill bara säga att han betytt mycket på derivat och hoppas att han har haft någon lite glädje av oss i denna svåra stund. Jag tror att alla våra tankar går till dig Nina och till Johan, och att det hjälper lite i sorgen. Har aldrig träffat Johan men han har alltid framstått som en fin människa, trots att han är gnagare. Om det värsta inträffar så låt sorgen/tiden ha sin gång, det är det enda rådet jag kan ge. PCs/Johans och din kamp har berört mig enormt. Kram till er bägge och kämpa på så gott det går.
Stor varm kram till er alla!
Hej Har han hamnat på Hospice går det fort. Av egen erfarenhet, kommer det att ta några dagar upp till som mest 2 veckor. På Hospice hjälper man dem över till andra sidan låter hårt men sant, men det är kanske bäst så om man ändå inte har någon framtid kvar. Du kommer att klara detta men ta dig tid att sörja när du känner det, för man kan inte springa ifrån sorgen. Jag förstår vad du menar exakt jag kände likadant när min pappa gick bort i samma sjukdom som din man och nu sist min mamma i cancer i maj, men man är ändå aldrig riktigt förberedd. Sörj och ägna dig åt barnen de kommer att läka dina sår och de kommer att bringa dig tröst i dina svåra stunder. Kommer inte att säga kämpa på finns inget värre ord anser jag utan jag kommer säga lev vidare och gläd dig att du har gjort vad du har kunnat för din man. Kram
Åh, hoppas att slutet blir så fint som både du och Johan önskar! Säger som någon annan här, Johan kändes så klar i sina tidigare inlägg att det är svårt att förstå hur fort det har gått...
Många kramar till dig och din familj!
Ååå Nina jag finner inga ord skickar många varma kramar till hela eran familj
Tårar rinner ner för min kind, livet är inte rättvist. Tack för att du delar med dig, otroligt starkt. Jag hoppas innerligen att Johans sista tid blir så smärtfri som möjligt.
Hej Nina!
Känner igen mig i det du beskriver. Man blir väldigt praktisk och realistisk i sitt tänkande inför döden. Det gick väldigt fort i slutet för min man när han gick bort för 2½ månad sen.
Jag trodde att jag sörjt ganska bra innan men sorgen som drabbat mig efter hans död är oerhörd. Varje dag saknar jag honom så det gör ont.
Vad skönt för er att han fick komma till ett hospice. Det underlättar för alla.
Jag önskar er ett fint slut, utan smärta. Hoppas han får somna in lugnt och stilla med sina nära och kära runt sig.
Ni finns i mina tankar.
Sänder de varmaste kramar till dig, Johan och era barn
Hej Nina!
Hoppas du får sova i natt och samla kraft. Tänker massor på er!
Varmaste kramar
Mia
Tänker på er.
Kramar från mig.
Lanie.
Tänker på er familj.
Varmaste kramar.
Tänker på er alla o denna svåra stund.
Skickar över massor med styrkekramar!
Johan,
Jag hoppas att du ha mindre ont. Sakna dig i BS derivat.
Nina,
Tack för att du orka uppdatera blog, så kompisar vet vad som händer. Johan är en otrolig skarp i tänkar. Trotts allt, ni fick dessa fina år tillsammans. Alla vi johans kompisar bryr om dig. Skicka varm och kram.
BS derivat kompis, finimej
Johan,
Jag hoppas att du ha mindre ont. Sakna dig i BS derivat.
Nina,
Tack för att du orka uppdatera blog, så kompisar vet vad som händer. Johan är en otrolig skarp i tänkar. Trotts allt, ni fick dessa fina år tillsammans. Alla vi johans kompisar bryr om dig. Skicka varm och kram.
BS derivat kompis, finimej
Tänker på er, med er och med dig. Har en mycket nära vän som miste sin man i cancer, mitt i livet och har följt och sett hur det påverkat familjen. Du har rätt i att sorgeprocessen började långt tidigare. På så sätt är du förberedd även om man aldrig kan bli riktigt förberedd. Man måste få vara ledsen och arg, ja släppa fram sina känslor och tankar men också få tänka på och se fram emot tiden efteråt. För det finns en framtid. Och det finns mycket gott att se fram emot även om det är jobbigt just nu.
Styrkekramar från Maria
Många kramar till dig Johan och fin fina familj!
Känner så med er båda....
Många många kramar
twi/Bs derivat
Sänder många varma tankar till er!
Även om inte jag har varit i exakt samma situation så förstår jag en del av det du/ni går igenom.
Min far blev diagnostiserad med aggressiv lungcancer i april 2008. Exakt 2 månader senare somnade han in.
Känner med er!!
Stor stor kram!
Jag är ännu en som känner igen mig så väl i det du skriver. Men du ska veta att det du säger var tabu tills bara för några år sedan. Ingen av de böcker jag läste, skrivna av efterlevande anhöriga, när min man dog för 12 år sedan innehåll sådana tankar. Det fanns "formulär" för hur en anhörig skulle tänka och känna. En enda kurator som jag stötte på av en slump, talade om för mig om ofasen i sorgearbetet, att man kunde ligga långt före den sjuke och framförallt vänner och bekanta. Jag var med om släkt som blev arga när jag berättade om allvaret i sjukdomen, jag hade naturligtvis missförstått allt, de hade jobbat på sjukhus/hade goda vänner som visste och allt möjligt.
Utan att bli för långrandig; låt dig inte övertygas om att det kommer andra reaktioner "sedan". Jag tyckte det var ganska groteskt hur omgivningen gick och väntade på "den krossade änkan". Det var som om de inte var riktigt nöjda förrän man bröt ihop.
Sen är väl en viktig sak för alla att komma ihåg; man blir inte en bättre och ädlare person vare sig av att få en dödlig sjukdom eller att vara anhörig. Styrkan är inte bevis på hjältemod utan kommer av sig själv, inte minst om man har barn att ta hand om! Det är alldeles otroligt viktigt för den friske att se till att barnen mår så bra som möjligt och inte överlåta det ansvaret på någon annan! Det senare ett råd som man tydligen fortfarande får.
Har följt er via bloggen och på DI:s Derivatforum. Jag har själv småbarn aå jag känner mig ganska berörd. Barnen borde få ha sin pappa kvar. Man ska inte ta ut något i förskott, men utvecklingen verkar ganska klar nu. Tänker på er. Och, Nina, det finns inte "rätt" och "fel" känslor i det här läget.
Varma tankar och hälsningar till Er alla i familjen.
Har blivit oehört berörd och följt er kamp mot den vidriga sjukdomen som drabbat en alldeles för ung Johan. Hoppas att Hospice med dess duktiga personal ger Johan ett värdigt avslut.
Min 6-årige son fick besked om lymfkörtelcancer april-10.
Tänker på er!
En tid av sönderfall och förvirring närmar sig sitt slut. Du har orkat med och varit stark, Nina. Helt fantastiskt stark.
Det du skriver om att du har förlorat honom mer och mer under månaderna och att du redan börjat bearbeta sorgen är så rätt och sunt. Att försöka minnas honom som han var då han var frisk, din kärlek och livskamrat, det är bra. Behåll det i ditt vackra stora starka hjärta.
En stor, lång kram till dig.
Skickar en tanke till er & alla som tycker om er! Önskar att ni får känna extra värme & kärlek de kommande veckorna! Kramar Anna
Åh, Nina har det gått så här långt nu. Transporten... Jag ryser vid minnet och jag ryser när jag läser alla fina kommentarer. Låt dig bara svepas in i all den där medkänslan. Många vill hjälpa. Många tankar, mycket omtanke känns gott och varmt. Håll fast vid det så länge det varar. Det lyfter och stärker. Du är oerhört stark men extra stöd skadar aldrig.
Andas och vila kan du göra sen. Nu gäller det bara att leva för nuet och stunden. Min kurator sa till mig att stanna tiden. Det var det bästa rådet jag fått under den där tiden. Allt annat kan vänta.
Jag tänker på er. Kram Sara
Jag vet vad du går igenom. Den 16 okt i år, dog min man i spridd lungcancer, 51 år. Vi fick 7 månader tillsammans i sjukdomens spår. Döden är en lättnad, och man slipper oroa sig mer, man tror man är förberedd, men sorgen som kommer därefter är bedövande. Jag hoppas och ber att Johan får somna in stilla och lungt och att du är med honom hela tiden. Jag var det och jag är så glad att jag fick vara med när maken tog sina sista andetag. Jag spelar om filmen i mitt huvud och det tröstar. När tiden är kommen och döden är ett faktum, tveka inte att gå och titta på Johan och säg farväl till honom. Jag var och tittade på min make, och jag blev så glad att se att cancer helt var borta ur hans ansikte, och att han såg ut som han gjorde innan han blev sjuk. Han var så vacker och såg ut som han sov och snart skulle vakna igen.
Känner med er och sänder varma tankar till dig och barnen.
Hej jag vet att mina inlägg är rätt så bryska och det är väl därför du inte lägger in dem, men jag menar bara väl jag har mist så många i cancer och blivit cynisk kanske men jag vet att det jag säger är realistiskt. Oavsett jag anser du har rätt du har redan påbörjat din sorgeperiod under hans sjukdom och det gör att det känns lättare med en gång men det är klart att det kommer att komma saknad med tiden. Men du gör helt rätt det är ett bra skydd för att du ska kunna gå vidare i livet med dina barn. Må väl ta vara på de sista timmarna han lever. Gå vidare i livet, du kommer att klara det också. Tänker på dig varje dag KRam Eva
Många kramar till er, ni är bäst! :)
Tänker på er varje dag, Nina. Förstår vad du menar med att Johan framställt sig som friskare än han är. När vi chattat har det varit så. Och det klart att man har hoppats. Glöm inte bort dig själv i det hela, du verkar stark. Du och Birgitta får väl stötta varandra. Kram till er!
Jag känner er inte, men jag tänder ett ljus för er här på min sida av internet. All medkänsla i denna den svåraste av svåra stunder.
Skickar många varma kramar till er alla!!
Varma hälsingar och omtanke till Familjen Johan från vännerna på
DI:s Derivatforum.
Varma hälsingar och omtanke till Familjen Johan från vännerna på
DI:s Derivatforum.
Oerhört ledsen... krama Johan farväl fråm mig
Oerhört ledsen... krama Johan farväl fråm mig.
Har följt Johans blogg ett tag och blivit så fascinerad över att Johan har haft sån enorm livsglädje trots den svåra sjukdomen. Tack för att du orkar uppdatera bloggen. Jag tänker på er och barnen, har små barn själv och kan inte föreställa mej hur det skulle kännas att bli ensam med dem. Hoppas Johan får en fin tid på hospice. Ta vara på dej och barnen.
Nina och Johan,
Sänder mina tankar till hela familjen och önskar er styrka.
Kram från en okänd.
Nina <3 kram och energi <3
Johan nu dansar du med de andra änglarna som en gloria runt de dina. Äntligen är du fri från smärtan. Livet är inte rättvist, en små barns förälder borde inte kunna dö. Kramar i massor till dig Nina och era barn ta hand om er <3
