Tack!
Statusen är oförändrad, dvs det har inte hänt något speciellt sedan förra inlägget.
I går hade vi besök av Johans kusin med familj som bjöd oss på en god lunch. Tack för det Tina och Danne! Det var roligt att ses, det blir alldeles för sällan. Johan orkade sitta upp i sängen och prata en stund. Under tiden fick han i sig en glass och julmust.
När gästerna hade åkt hem passade jag på att vila en stund innan det var dags att fixa mat till småtjejerna. Därefter åkte jag iväg på en trevlig och välbehövlig tjejmiddag på en lokal restaurang.
Nu börjar det bli hög tid att göra oss iordning för att åka på Funky Kidz med stortjejen.
/Nina
En hälsning från Shanghai..hoppas ni får en fin Fars Dag. Kram Camilla
Tänker på er och hoppas hoppas hoppas.
KÄMPA!
/Anders
Ni finns i mina tankar hela tiden! Kämpa och all styrka till er och de varmaste kramar o tankar <3
Hej! Tittar in till er som vanligt idag. Bra att J orkade vara med lite grann igår vid besöket. Tänker på er och hoppas på en dag med lite mer energi och mycket mindre smärta och oro. Kram! // Jenny
Har följt Johans kamp under en ganska lång tid nu men inte kommenterat. Jo, kanske jag skrivit någon enstaka kommentar förresten någon gång.
Jag känner er inte IRL men blir sorgsen över Johans sjukdom.
Det är så svårt att skriva något för vad skriver man?
Johans kamp blir ju din också och ni kämpar verkligen.
Så sorgesamt att en så ung människa, alldeles för ung, ska behöva drabbas av en så svår sjukdom.
Hoppet är det sista som försvinner så håll hårt i det.
Vänliga hälsningar från Ninacian
Varm kram till er.. Sara
Hej
När jag läser din blogg så andas den fortfarande hopp på något sätt. Det är beundransvärt att kunna känna så i detta läge. Hoppas du kan hitta styrkan för den kommer du att behöva ta var på varje sekund just nu för det är nära nu och lev varje dag som om den var den sista. Krama din man extra och håll honom nära dig (En som vet av egen erfarenhet hur det är att mista någon) Snart finns det ännu en stjärna på himlen som kommer att lysa starkt. Hoppet finns kanske kvar men det är nu det är dags att bara finnas till och vara vid hans sida
Såg att George lagt en länk till er och jag blev uppriktigt ledsen då mitt minne av er var att J var på väg uppåt med full fart. Jag tänker på dig N som måste hålla ställningarna i vardagen och med din kära så sjuk. Läste att du varit på tjejmiddag-vad bra att du tar din egen tid mitt i allt det svåra. Det är konst att inte bli uppäten av sorg&skuldkänslor men du behöver påfyllning för att orka.
Ord är futtiga i er situation men mina tankar är med er alla...
Mia
Ni är så tappra, kram!
Många styrkekramar till er alla :)
Det finns nästan inget som är så gott som glass :P
