Nu är det en smula knepigt
Jag satt upp i sängen på SÖS när läkarna kom in på som på parad och meddelade det jag redan visste,
- Du har cancer och tyvärr en välidigt svår sådan, de berättade att den satt i bukspottkörteln med spridning i levern och att den ej var opererbar i nuläget, jag vet att jag frågade ngt i stil med "hur lång tid har jag kvar" och läkarna skruvade på sig och till slut kröp det fram från överläkare big boss " jag är glad om du lever om ett år"
Nu har jag klarat ett år och mer därtill!
Kroppen har fungerat ok med diverse småproblem under loppets gång men i det stora hela får man vara nöjd så långt.
Tyvärr så är det nu så att kroppen börjar sätta sig på tvären ordentligt
- jag har sista månaden tappat ca 7,5 kg
- jag har mindre matlust än tidigare
- jag sover mer och mer
- magen strular mer och mer, Movicol och laxoberal hjälper "sådär"
- jag har ont och fått ökat doserning av smärtmedicin, samtidigt som jag tar extra tabletter vid behov
Jag vet själv inte riktigt vad som händer men svaren eller frågorna man får från läkare är enbart " du tar väl extra smärtstillande om du känner att du har ont eller "vi kan höja dosen lite till"
jag vill inte bara höja dosen "lite till" jag vill veta vad som försigår därinne just nu men helt uppenbart är att man är inte prioriterad på SöS röntgenavdelning nu under sommaren där hälften gått på semestester samtidigt som olycksfallen fortsätter droppa in i samma taktsom tidigare, troligtvis är det väl mer att göra nu när folk har ledigt och skoj, PANG! jag vrickade foten måste röntgas, jag bröt armen , måste röntgas osv osv
Jag kommer få en kallelse kommande vecka från Ersta sjukhuset där de kommer kunna röntga mig och förhoppningsvis lämna ett svar på vad som händer!
Det känns lite blaha blaha i det stora hela för tillfället & letar efter en ljusglimt, men till och med solen har gömt sig i dag.....
nu går jag och käkar lite tabletter
"Även de mörkaste molnen har en guldkant- använd dig av dem."
Du hittar säkert ngt som kan lyfta din vardag !
Skickar massor med styrkekramar till dig o din familj !
Kram M
Skit också...tänker på dig,tyvärr har vi i våran familj ingen bra erfarenhet av den svenska sjukvården(som alla friska tror är bäst i världen)Nej fy fan vad allt är segt,omständigt och trögjobbat....+att försäkringskassan är ett skämt,mentjata till dig det du vill ha,låt inte dom köra med dig,hota med media...kram på dig!
Usch vad du har det svårt nu....jag känner "stackars dig"! Livet blir så tomt och tungt när man inte kan vara riktigt närvarande hela tiden. Tycker att du är fantastisk som orkar dela med dig till oss om hur livet kan vara.Jag sickar en jättekraaaam till dig och din familj!
Håller tummarna för bra besked på kommande röntgen. Du är grymt stark Johan, svackor kommer och svackor går!
Hej!
Jag har följt din blogg ett tag nu. Jag är glad att du skriver och uppdaterar oss om vad som händer, även om det inte är kul att höra att du mår dåligt. Jag har själv en spridd bröstcancer och vet hur det känns när man inte mår bra. Jag hoppas att jag har hyfsat med tid kvar men hur är det med dig? Har det inte kommit en ny medicin mot din cancer? Den som George Schottl provar, eller är det bara på prövostadiet än? Skickar här en styrkekram och en önskan om att inga mer elakingar har invaderat din kropp. Varma soliga hälsningar från Annelie
Håller också tummarna för dig !
Hej, läser din blogg och blir beklämd över hur sjukvården verkar dribbla med dig. Stå på dig och all, all lycka till! Hoppas innerligt att smärtan minskar och att du kan njuta av sommaren.
Känner dig inte, men känner ändå med dig och hoppas att du får må bättre igen!
Tappa inte sugen Johan, du är stark! Kram/J
